Navelsträngen förbinder foster och placenta. Den tjocka navelvenen (vena umbilicalis) transporterar det syresatta blodet till fostret och 2 tunna artärer (arteriae umbilicales) transporterar sedan det syrefattiga blodet från fostret via placenta tillbaka till moderns cirkulation.
De 3 kärlen omges av Wharton's jelly, en geléliknande fast bindvävsmassa som innehåller mesenkymala stromaceller. Bindväven i navelsträngen har stor betydelse för att utjämna och minska tryck mot kärlen i navelsträngen i samband med kontraktionerna under förlossningen. Navelsträngens yta täcks av amnion (vattenhinnan).
Uteruskontraktioner kan ge en kompression av navelsträngskärlen; hur mycket beror på kontraktionernas styrka, fostervattenmängden och på eventuell navelsträngsomslingring. Måttliga kontraktioner under förlossningens första del påverkar normalt inte cirkulationen i kärlen. Normalt är det bara kraftfulla krystvärkar som påverkar cirkulationen i navelsträngen och blockerar blodflödet, och då huvudsakligen flödet i navelsträngsvenen.
Navelsträng i genomskärning, två artärer och en venBlodflödet styrs normalt av fostrets blodtryck. Vid hypoxi strävar fostret efter att öka blodtryck och blodflödet för att maximera gasutbytet i placenta.
Blod från fostret via navelartärerna, från placenta till fostret via navelvenen