Fostret producerar värme oberoende av modern och fostrets kroppstemperatur alltid cirka en halv grad högre än mammans. Förhöjd temperatur hos den gravida leder till ökad temperatur hos fostret och därmed ökad ämnesomsättning med större behov av syre som följd.
Fostret reagerar på ökad temperatur med takykardi, vilken ofta försvinner när man ger febernedsättande läkemedel. Feber hos modern ger fostret takykardi, oberoende av vad som orsakar den förhöjda temperaturen. Under förlossningen kan en epiduralblockad medföra en successiv stegring av moderns kroppstemperatur.
Maternell feberFeber är en oberoende riskfaktor för fosterskada
Maternell feber är en oberoende riskfaktor för neonatal död, neonatala kramper och bestående hjärnskada hos fostret. Feber ska därför alltid behandlas även utan infektionstecken. Om den gravida har feber orsakad av en infektion som påverkar fostret minskar förmågan att försvara sig mot hypoxi. Infektion i den fetala enheten (korioamnionit) kan även förekomma helt utan tecken på infektion hos den gravida. Feber ska alltid föranleda skärpt observation av CTG-mönstret med en lägre tolerans för avvikelser.
Feber över 38°C hos den gravida kan vara orsakad av infektion och bör behandlas med febernedsättande. Antibiotikabehandling bör övervägas.
Vid feber hos den gravida ökar även kroppstemperaturen hos fostret. Pulsökningen ses på CTG (intern registrering)