Längd och kvalitet på CTG-registrering

Längden på en CTG-registrering är viktig för att kunna bedöma förekomst av förändringar i sömnmönster, värkaktivitet med mera. Som regel krävs minst 20 minuters registrering för att få en klar bild av fostrets tillstånd.

Här ett normalt CTG med god kvalitet.

Normalt CTG (intern registrering).

God signalkvalitet är en förutsättning för att kunna tolka CTG-mönstret och bedöma fostrets reaktioner. Vid dålig signalkvalitet är det bättre att inrikta sig på att förbättra signalen än att försöka tolka den otillräckliga informationen.

Under förlossning kan man vid extern registrering börja med att placera om ultraljudsdosan respektive tokometern, och om ingen förbättring uppnås, övergå till intern registrering.

Vid intern registrering kan skalpelektroden behöva sättas om och läget på den intrauterina värkmätaren förändras. Det finns situationer då man trots upprepade försök inte kan uppnå en god signalkvalitet, exempelvis vid användning av TENS och vid fosterhjärtarytmier. Man bör även kontrollera utrustningen inklusive sladdar och kopplingar.

Under graviditeten före förlossningsstart finns bara extern registrering att tillgå, men vid dålig signalkvalitet kan man med hjälp av abdominellt ultraljud oftast optimera placeringen av ultraljudsdosan över fosterhjärtat och på så sätt korrigera signalförlusten. Om ultraljudsundersökningen bekräftar att signalkvaliteten är dålig på grund av ett mycket livligt foster som hela tiden ändrar läge, så kan man göra ett nytt försök till CTG-registrering efter 15–20 minuter då fostret bör ha kommit in i en sömn-period. Då är det förstås möjligt att CTG-mönstret visar en lägre eller till och med nedsatt variabilitet och inga accelerationer så länge sömnperioden pågår, vilket gör att man hela tiden får överväga vilken indikation som förelåg för CTG-övervakning, vilken graviditetslängd som fostret har och hur långt man ska driva försöken att få en felfri signalkvalitet.

Exempel på CTG med dålig kvalitet. Förbättra signalen innan tolkning är möjlig!

Viktigt att veta om CTG-övervakning

2 3 4

För att korrekt kunna bedöma en CTG-registrering krävs som regel att den är minst 20 minuter lång. Det är också viktigt att behärska begrepp och termer som används. Kontrollera alltid att nedanstående parametrar kan utläsas och tolkas i registreringen:

Hastighet ska vara 1 cm/minut
Registreringens längd ska vara minst minst 20 minuter
Hjärtfrekvensområde ska vara 50 - 210 slag/minut
Värkregistreringsområde
Tid och patientidentitet
Kopplad givare: FECG eller US respektive TOCO eller IUP.

Vid CTG övervakning under förlossningen bör du vara uppmärksam på felkällor till fostrets hjärtfrekvens:

Mammans puls kan registreras som om det vore fostrets hjärtfrekvens, vilket kan leda till att man missar patologiska mönster eller att fostret inte längre är vid liv. För att säkerställa att det är fostrets hjärtfrekvens som registreras, palperas mammans puls eller auskulteras fosterhjärtljuden med Pinard’s stetoskop i värkpaus. Pulsoxymetri kan användas för samtidig registrering av mammans hjärtfrekvens.

Särskild observans bör föreligga om CTG registrerar en låg basal hjärtfrekvens och en acceleration ses vid varje kontraktion. Detta mönster ska, till motsatsen är bevisad, alltid inge misstanke om att mammans puls registreras. Fosterhjärtfrekvensen ska verifieras, antingen via inre registrering eller med ultraljudsundersökning.

Nedan visas en extern registrering som visar mammapuls mellan 12:30 och 12:57. Acceleration ses vid varje värk. Extern registrering ersätts med skalpelektrod, och man ser fosterhjärtfrekvens med decelerationer.

Extern registrering visar mammapuls mellan 12:30-12:57 (OBS! Glöm inte att scrolla för att se hela registreringen)

Figuren till höger är ett exempel där fostret har hjärtarytmier som leder till att hjärtfrekvensen inte registreras korrekt.

Hjärtarytmi

Fel pappershastighet kan leda till att CTG-registreringen inte tolkas korrekt, se figurerna nedan.

Registrering 1 cm

Registrering 3 cm

Extern CTG-registrering kan ibland visa en högre amplitud på variabiliteten jämfört med inre registrering. I dessa fall ger den inre registreringen ger den mest korrekta bilden. Nedan finns två CTG-klipp visar skillnaden mellan extern och intern registrering av fosterhjärtfrekvensen. Det är endast ett par minuter mellan klippen. Man ser tydligt hur variabiliteten med extern registrering ger uppfattningen att variabiliteten är 5-10 spm och att den interna registreringen visar en upphävd variabilitet.

Extern registrering (till vänster) och intern registrering (till höger)

Vid CTG-registrering av tvillingar ”höjs” kurvan för tvilling-II med 20 slag/minut på utskriften av registreringen på vissa CTG-apparater. Detta görs för att särskilja de två kurvorna åt och för att göra det lättare att bedöma mönstren.

Förhöjning av frekvensen för tvilling 2

Vid samtidig användning av TENS finns stor risk för störningar i en intern registreringen av fosterhjärtfrekvensen.

Registrering med samtidig användning av TENS