Auskultation av fostrets hjärtfrekvens har använts i över 100 år, framförallt för att verifiera att fostret är vid liv. Trätratten, Pinard’s stetoskop, är ett beprövat instrument som fortfarande används.
Elektronisk fosterövervakning (kardio-toko-grafi, CTG) introducerades under 1960-talet och gav helt nya möjligheter att kontinuerligt följa fostrets reaktioner, analysera fosterhjärtfrekvens och kontraktioner för att identifiera och därmed förebygga asfyxi. Från början fokuserade man på förekomst av bradykardier. I takt med en teknisk utveckling av CTG-apparaterna har variabilitet (slag-till-slag variation) blivit en allt viktigare del av analysen.
Fostrets hjärtfrekvens kan auskulteras med doppler-ultraljud efter första trimestern och från mitten av graviditeten med hjälp av Pinard’s stetoskop. Målet med auskultation är att konstatera att fostret lever och att upptäcka större avvikelser i fostrets hjärtfrekvens, såsom bradykardi eller takykardi.
Arytmier kan också upptäckas vid auskultation. Auskultation med doppler, där mamma själv kan höra fostrets hjärta slå, kan vara ett led i att öka den blivande mammans trygghet och förstärka hennes känsla för barnet. Vid auskultationen placeras dopplersensorn eller tratten mot mammans bukvägg på fostrets ryggsida. Man bör utföra dubbla auskultationer, det vill säga i slutet av en kontraktion samt i värkpaus, då det finns möjlighet att identifiera eventuella sena decelerationer. Mindre uttalade decelerationer kan dock vara svåra att identifiera med hjälp av auskultation. Trätratten är till god hjälp för att verifiera att det är fostrets hjärtfrekvens och inte mammans puls som registreras. Man bör alltid lyssna med trätratten innan en CTG-registrering påbörjas. Vid övervakning med auskultation under förlossningen rekommenderas att regelbundet lyssna under en minut var 15:e till 30:e minut. Om takykardi, bradykardi, decelerationer eller andra avvikelser identifieras bör man byta till övervakning med CTG.
Pinard's stetoskop