Vid takykardi överstiger basalhjärtfrekvensen 160 slag/minut. En takykardi utan andra avvikelser ger som regel inte anledning till andra åtgärder än fortsatt noggrann observation. En takykardi är ofta ospecifik och förenad med accelerationer och god variabilitet, exempelvis vid livlig fosteraktivitet. Vid hypoxi är takykardi en försvarsmekanism för att kompensera syrebrist genom att öka hjärtminutvolymen. Vid subakut hypoxi är takykardi ett tidigt försvar. Om variabla eller uniforma sena decelerationer och nedsatt variabilitet förekommer i kombination med takykardi, är risken avsevärd att fostret verkligen är utsatt för hypoxi.

Variabilitet kan vara svår att bedöma vid samtidig takykardi, eftersom den automatiskt minskar vid hög hjärtfrekvens. Ju tätare det är mellan hjärtslagen, desto mindre utrymme finns för variation.

3.4.2 Takykardi

Takykardi (intern registrering)

Orsaker till takykardi

Vanliga orsaker till förhöjd fosterhjärtfrekvens är tillfälligt ökad fosteraktivitet och temperaturstegring hos kvinnan. Takykardi kan också vara tecken på gradvis hypoxiutveckling, då fostret kompenserar minskad syretillförsel genom ökad hjärtfrekvens. Epiduralblockad kan ge förhöjd kroppstemperatur, vilket gör att både kvinnan och fostrets  hjärtfrekvens stiger. Kvinnans egen puls bör alltid sättas i relation till fostrets hjärtfrekvens, vid maternell takykardi påverkas även fostrets hjärtfrekvens.

Om kvinnan har en temperatur över 38 grader (och fostret uppvisar en takykardi) bör febernedsättande ges. Under förlossning bör administrationssättet vara intravenöst, eftersom upptaget i magtarmkanalen kan vara fördröjt och effekten av peroral behandling kan bli svårutvärderad. Vid en temperaturstegring ökar också fostrets metabolism och marginalen till att fostret behöver ta till anaerob metabolism blir mindre.

Om misstanke på korioamnionit (infektion i korion- och amnionhinnor) föreligger (feber i kombination med lång vattenavgång, illaluktande fostervatten, ömhet över uterus) kan en fostertakykardi vara tecken på en sepsis hos fostret, och kejsarsnitt bör övervägas om inte vaginal förlossning kan förväntas inom ett par timmar. Fostertakykardin brukar då vara uttalad (180 – 190 slag/minut eller mer). Skalpblodprovstagning kan inte förväntas vara till hjälp i diagnostik vid en infektion hos fostret. Det kan tvärtom riskera alltför lång avvaktan så länge skalpprovet inte indikerar hypoxi, medan fostret kan ta stor eller livshotande skada av infektionen.

Läkemedelsbetingad takykardi kan ses efter administration av tokolytika (betareceptorstimulerare, men inte atosiban). Mer sällsynta orsaker till takykardi är fetal anemi, immunisering eller tvillingtransfusion och takykardin kan då uppträda parallellt med ett sinusoidalt mönster. Takykardi kan vara det första tecknet på en hypoxi som är under utveckling. Om CTG-mönstret i övrigt är normalt, det vill säga om inga andra parametrar bedöms som avvikande, krävs inga andra åtgärder än fortsatt observation och fortsatt kontinuerlig CTG-registrering.

Ibland hittas ingen förklaring till att ett foster har takykardi, men detta måste vara en uteslutningsdiagnos efter att hypoxi, infektion, läkemedelspåverkan, maternell temperaturstegring eller maternellt sympatikuspåslag har uteslutits.

4 6 1 1

Takykardi (intern registrering)

Klinisk handläggning vid takykardi

  • Om kvinnan har förhöjd temperatur eller feber bör febernedsättande ges
  • Uteslut läkemedel som orsak till takykardi
  • Om CTG i övrigt är normalt, fortsätt kontinuerlig övervakning
  • Om hjärtfrekvensen successivt stiger till 160 - 180 slag/minut eller däröver, överväg skalpblodprov
  • Vid tveksamhet, rådgör med mer erfaren kollega.

Sammanfattning

  • Förhöjd temperatur och feber hos kvinnan kan orsaka takykardi hos fostret
  • Tokolytika (betastimulerare) kan ge fostret takykardi
  • Takykardi kan vara första tecknet på en hypoxi under utveckling.