En kortvarig nedgång i hjärtfrekvensen som varar i mer än 2 till 3 minuter, men där hjärtfrekvensen normaliseras senast inom 10 minuter, kallas ofta förlängd deceleration.

Hjärtfrekvens som faller till under 100 slag/minut ses till exempel i samband med vena cava-syndrom, kräkning och blodtrycksfall efter epiduralblockad. Man bör i första hand försöka åtgärda sannolik bakomliggande orsak, vilket oftast är tillräckligt. Direkt i början av en hjärtfrekvensnedgång kan man naturligtvis inte avgöra om hjärtfrekvensen kommer att återgå till det normala eller inte. Man ska därför alltid förutsätta att det är fråga om en bestående bradykardi tills motsatsen har bevisats.

Om nedgången i basalhjärtfrekvensen är tillfällig, det vill säga frekvensen återhämtar sig inom 10 minuter, benämns den ofta förlängd deceleration eller kortvarig bradykardiepisod. Vi använder här begreppet förlängd deceleration.

3 4 5

Förlängd deceleration (intern registrering)

Orsaker till förlängd deceleration

När mamman ligger på rygg försämras återflödet till vena cava vilket kan resultera i minskad placentagenomblödning (vena cava-syndrom) vilket kan leda till hypoxi hos fostret. När mamman lägger sig på sidan (helst vänster sida) avhjälps situationen. Tillfällig nedgång i fosterhjärtfrekvensen orsakas även av andra förändringar i mammans eller fostrets blodtryck och/eller placentagenomblödningen.

Tillstånd som kan ge upphov till förlängd deceleration:

  • Vena cava-syndrom (ryggläge)
  • Navelsträngskompression
  • Lokalanestesi (exv. efter PCB eller spinalbedövning)
  • Värkrubbning, spontant eller efter tillförsel av oxytocin eller prostaglandin
  • När föreliggande fosterdel tränger ner i bäckenet efter hinnsprängning
  • Tillfällig maternell hypoxi och hypotension
  • Benign vagal reflex hos fostret.
4 11 1Förlängd deceleration (bradykardi-episod)
I de flesta fall normaliseras hjärtfrekvensen inom några minuter, och behöver då inte åtgärdas. Efter de första minuterna kan man naturligtvis inte avgöra hur snabbt den kommer att normaliseras. Man ska därför alltid förutsätta att det är fråga om en bestående bradykardi tills motsatsen har bevisats, och vara förberedd på omedelbara åtgärder.
4 5 2

Förlängd deceleration (intern registrering)

Klinisk handläggning vid förlängd deceleration

  • Klarlägg orsaken och vidta relevanta åtgärder
  • Avbryt eventuell tillförsel av oxytocin (och ge tokolytika)
  • Lägg kvinnan i (helst vänster) sidoläge
  • Vaginalundersök för att utesluta navelsträngsprolaps
  • Överväg skalpblodprov efter upprepade förlängda decelerationer eller om kvarstående avvikelser i CTG-mönstret föreligger efter att hjärt-
    frekvensen återhämtat sig
  • Skalpblodprov är inte meningsfullt i den akuta situationen eller om fosterhjärtfrekvensen inte återhämtar sig inom 10 minuter, eftersom förlossningen då bör avslutas omedelbart
  • Överväg omedelbar förlossning vid upprepade förlängda decelerationer till under 80 - 100 slag/minut i mer än 2 - 3 minuter
  • Vid tveksamhet, rådgör med mer erfaren kollega.

Sammanfattning

  • Plötslig nedgång i fostrets basalhjärtfrekvens orsakas av förändringar i mammans eller fostrets blodtryck och/eller placentagenomblödning
  • Ofta återhämtar sig basalhjärtfrekvensen inom några minuter och behöver då inte åtgärdas
  • En nedgång i fostrets basalhjärtfrekvens ska betraktas som bestående bradykardi till motsatsen har bevisats och hjärtfrekvensen har normaliserats
  • Vid återkommande förlängda decelerationer finns risk för utveckling av hypoxi.